Hannah's Days

Ja, var ska jag börja?



Igår morse vaknade jag 7.30 för att gå upp och kissa, gick och la mig igen, vaknade av alarmet på telefonen som ringde 09.45 eftersom Victor skulle upp och spela bortamatch. Så vi vaknade till, låg där kanske 5 minuter innan vi klev upp. Men innan det låg jag och skrev sms med Hanna för hon skickade och frågade vad jag gjorde. Så vi skrev lite sms och jag låg och vände på mig precis som vanligt. Men, sen när jag skulle kliva upp så gick det inte överhuvudtaget! Jag hade så sjukt ont i nacken så jag kom inte upp ur sängen.
Victor sprang in och hämtade mamma som försökte få upp mig ur sängen men det gick fortfarande inte trots att vi försökte på alla sätt och vis.

Innan det var färdigt var ambulansen där, som fick skjutsa mig till akuten där jag fick träffa både läkare och sjuksystrar och jag vet inte allt vad det var för något. Mamma och pappa åkte i bil bakom ambulansen och kom in efter oss och satt där medan jag blev undersökt. Pappa och lillebror åkte efter ett tag.

Jag fick nack-krage och en spruta som innehöll voltaren. Men trots sprutan hade jag lika ont och kom fortfarande inte upp. Så kom läkaren in och berättade att det var någonting med inflamma... ja, något. Så det var alltså inte smärtstillande jag hade fått. Så där hade vi förklaringen på varför jag hade lika ont.



Han berätta också att det inte var en kraftig nackspärr jag fått, som vi trodde tidigare, det var en kraftig muskelkramp i nacken.  (Precis som på bilden, på samma ställe)
Så då kom en annan sjuksyster in och gav mig Ketogan som innehöll morfin. Dom förklarade biverkningarna och ville att vi skulle stanna ungefär 15-20 minuter utifall jag skulle bli illamående. Men det blev jag inte under tiden vi var där. Däremot när vi skulle åka hem blev jag helt snurrig och kunde inte stå på benen, så jag la mig ner på sängen igen medan mamma hämtade en rullstol, och så skjutsade hon ut mig i bilen. På vägen till bilen började jag kallsvettas nå hemskt, men det var faktiskt rätt skönt.




Väl hemma gick jag och la mig i soffan direkt. Känslan när jag låg där var faktiskt jätteskön, för det kändes som jag svävade och jag hade inte ont i en enda kroppsdel vilket jag brukar ha konstant. Inte ens magen hade jag ont i!

Ja så jag blev ju rätt hög på det där morfinet. Jag vet inte vad jag pratade om och jag bara låg där, heelt borta.. började hallucinera. Jag låg och blundade i soffan och så när jag tittade upp gick Gibson (hunden) emot mig, bara det att när jag slog upp ögonen såg det ut som en lång man med svart kläder :p
Och sen tror jag att jag sa, om inte annat så tänkte jag att jag hade socker i munnen :p och jag fick upp jättekonstiga bilder i huvet om minibaguetter(!) och så var det nå mer som jag inte kommer ihåg. Haha, konstigt det kan bli. Jag frågade mamma också om hon blåst ut ett ljus för det typ rykte från bordet. Läskigt!



Sen kom det som inte var så oväntat. Jag började må illa och efter en stund så spydde jag, självklart. Läkaren sa att det inte var säkert att jag skulle bli illamående men vissa blev det. Och jag förstog direkt att jag tillhörde "dom". Jag spydde 5 gånger. Det enda jag fick i mig var vatten men det fick jag inte behålla.

Senare under kvällen när jag hade mått som värst glömde jag till och med bort varför det blivit såhär. Sen kom jag på att allt var från att jag hade haft så ont i nacken på morgonen..

Jag hade dessutom inte fått i mig något på hela dagen, igår lördag, och på fredagen åt jag heller ingen middag för jag hade ingen aptit (kan få så ibland). Så jag hade alltså inte ätit sedan fredag vid lunch vilket jag fortfarande inte har och nu är det söndag.

Mamma ringde sin kusin i Göteborg som är läkare och frågade om det var normalt att må så här efter sprutan. Då sa hon att det kunde bli så men att det skulle gå över innan natten var slut. För jag fick inte må såhär "imorgon" (idag alltså).



Eftersom jag reagerade som jag gjorde på sprutan, med kräkningar och allt är det något i den som min kropp inte tål. Likadant reagerade jag av sprutan för vaccinet mot svininfluensan förra veckan. Inte riktigt likadant men jag spydde och mådde illa då också. Därför ska vi kolla upp om de har någonting gemensamt så att vi vet till en annan gång att jag inte klarar av det ämnet.
Mammas kusin sa också att om jag behöver rent morfin en annan gång ska jag be om att få rent morfin istället för det jag fick nu.

Så jag gick och la mig ungefär vid 23-tiden och när jag fick lägga mig ner där så mådde jag liite bättre. För då orkade jag iallafall prata.

Så när jag vaknade imorse var min första tanke "jag måste kolla på victors match idag". För jag kände mig lite bättre. Men jag klev upp och gick ner på toaletten. Kände mig alldeles yr och klen så jag gick direkt upp och la mig igen. Men när jag gått uppför trappan började hjärtat slå i 190, fick världens hjärtklappning av minsta lilla ansträngning. Likadant blev det efteråt när jag hade lagt mig i sängen. Jag tänkte sätta mig upp och så började hjärtat slå fortare bara av det. Mamma trodde det var för jag inte ätit på så länge.

Och nu för bara en liten stund sedan kom mamma upp med ett glas kall nyponsoppa och en banan som jag beställde. Det är det enda jag känner nu skulle kunna gå i så jag har, under tiden jag skrivit, fått i mig iallafall några klunkar av nyponsoppan och hoppas nu att få behålla den. Jag måste ta det försiktigt eftersom det var två dagar sedan jag åt sist så kroppen reagerar väl på mat nu.



Så jag hoppas att jag mår bättre efter att ha fått i mig detta och kanske, om jag orkar tagit en kall dusch. Men jag blir nog sängliggandes i princip hela dagen. Vi får se hur jag mår och så. Det blir iallafall ingen skola imorgon för nu måste jag ta det lugnt.. det märks iallafall stor skillnad från igår :)

Vill också tacka alla er som undrar hur jag mår och som hör av sig och bryr sig, och har hälsat till mig. Det betyder mycket att veta att folk bryr sig!  ♥